Om träning
Kategori: Träning
Jag ska berätta lite om vad jag är för träningsperson.
Jag är en extremt sportintresserad person. Jag älskar all sport utom trav, bandy och speedway ungefär. Just nu är det t.ex. alpint på tv, vilket bänkar mig varje gång.
Jag kommer ursprungligen från en stor skidort och har åkt skidor i hela mitt liv. Jag har också spelat fotboll under femton år ungefär. Sen skadade jag foten illa och fick till slut lägga ner karriären. Under hela min uppväxt tränade jag fotboll två gånger i veckan, skolidrott minst två gånger i veckan (jag gick ett idrottsgymnasium, så det blev mer sen), löpning och fys några gånger i veckan... så det var inte många dagar jag inte hade en väska med träningskläder med mig någonstans. När vi inte tränade så hade vi match så helgerna gick också till detta.
Så skadade jag mig och livet blev helt annorlunda. Plötsligt hade jag inte träning och idrott nästan varje dag, plötsligt kunde jag göra vad jag ville... och det visade sig att jag inte ville tillbaka till träningen. Jag hade fått för mycket från ung ålder och nu reagerade jag på det och vägrade träna mer. Från det att jag flyttade hemifrån har jag extremt lite träning under mitt bälte. Jag har haft perioder, men dessa har bara handlat om att få bort den vikt jag samlat på mig. Nu visar ju nya spännande rön att det är ungefär skitsamma om man tränar eller inte när man har vikt att tappa. Det viktigaste är vad man äter och inte äter. Så har det ju också visat sig för mig. Jag har inte tappat vikt när jag har tränat, jag har byggt muskler. Jag är en sådan här grov person som har väldigt lätt för att bygga stora muskler. Det passar sig väldigt bra för alpint och fotboll men det är liksom inte kompatibelt med att försöka gå ner i vikt.
Så jag har bara ledsnat. Det leder ingenvart, det blir bara värre på ett sätt och är bara tråkigt. Jag saknar fotbollen och jag saknar skidåkningen men där jag bor nu finns det inget sånt. Jag måste hitta en träningsform som jag trivs med och det har jag i perioder gjort. Det som gjort att jag hållit igång allra mest är faktiskt min egna dansmatta.
SHIT vad jag har dansat på den. Svetten rinner och där gick jag ner flera flera kg utan att egentligen behöva "anstränga" mig, för det var så HIMLA roligt. Så dans, powerdans, har verkligen tilltalat mig. Men nu bor jag med folk under min lägenhet och det känns sådär att hoppa omkring med grannar under när man väger tresiffrigt...
Dessutom avslutades min förra dansträningsperiod med att jag fick en stressfraktur i foten. Jag kan aldrig göra något med måtta, och då bränner jag ut mig.
Så hur jag ska lösa framtiden vetifan. Jag är inte en gymmänniska i alla fall... det är konstaterat. Jag. orkar. inte. vänta. på. folk.
Folk man inte känner när jag tränar, not so much.
Såatte... jag är lite svår jag.