Nu väger jag under kirurgens mållinje, 101, nämligen 100,2.
Jag har alltså sen mötet den 15 oktober gått ner från 105,5 till 100,2. Alltså 5,3 kg.
Jag har en liten hemlig dröm om att kanske nå 98 kg till operationen på onsdag. Det betyder att jag har fredag, lördag, söndag, måndag och tisdag på mig. Det är kanske lite orealistiskt, för nu har ju de här första "lätta" fallit av... men man kan ju drömma :)
Det vore fint om jag kunde komma under 100 med en liten marginal, (notera liten), för då är det möjligen rimligt att sikta på -40 kg och därmed under 60-strecket. Under 60-strecket har jag inte vägt sen jag var typ 12 tror jag. Men det skulle ju vara fantastiskt. Jag vet inte exakt vad målet är för mig att bli sk. normalviktig därför att jag befattar mig inte med BMI-skalan (eftersom den är förljuget skit som är mer missvisande än rättvisande), men när jag ville ha den här operationen var jag tvungen att dansa med djävulen och lyssna och mm:a när de pratade om min bmi, eftersom det var den som skulle göra att jag fick den.
Men jag kommer själv inte att befatta mig med den.
Jag är grov. Kommer alltid att vara grov, även om jag blir "smal", eftersom jag i tusen rakt nedstigande led kommer från någon slags bonnasläkt med grovkroppar. Därför kommer mitt bmi alltid att vara högt, om jag inte ska ligga för döden. Men jag vill komma ner runt 60-strecket i alla fall, för då när jag vägde det 2010 minns jag att det var fantastiskt. Jag kunde gå in i affärer, handla kläder i storlek M eller S och de satt bra.
Jag var stark och frisk.
Det är det jag vill.